Enligt den senaste sammanställningen från Modern Casting och CAEF producerades globalt cirka 105,5 miljoner ton metallgjutgods under 2020–2021.
Produktionsfördelningen visar tydligt hur marknadens tyngdpunkt är koncentrerad till vissa regioner:
- Kina är den överlägset största producenten med cirka 54 miljoner ton, motsvarande cirka 51 % av världens totala produktion.
- Indien producerade cirka 12,3 miljoner ton.
- USA stod för cirka 9,75 miljoner ton.
- Europa (CAEF-länderna) producerade totalt cirka 14,4 miljoner ton gjutgods år 2023.
Globalt sett finns det över 45 000 aktiva gjuterier, där majoriteten är små och medelstora företag. Många av dessa är specialiserade på lokala marknader eller nischade produkter, medan de största anläggningarna står för en betydande andel av volymproduktionen.
Materialfördelningen globalt (utifrån tillgängliga data) visar på följande mönster:
- Gråjärn och segjärn är fortsatt de dominerande materialslagen.
- Stål utgör en mindre andel av volymen, men en större andel av tekniskt avancerade applikationer.
- Icke-järnmetaller – framför allt aluminium och magnesium – växer snabbt i betydelse, drivet av lättviktstrender inom fordons- och energisektorn.
(Källa: Modern Casting december 2021, CAEF 2023)
Europa – nuläge, utmaningar och omställning
Den europeiska gjuteriindustrin är en viktig del av kontinentens tillverkningssektor och har en stark tradition av tekniskt avancerad och högt förädlad produktion.
Inom CAEF-länderna produceras årligen omkring 14,4 miljoner ton gjutgods, till ett värde av cirka 41 miljarder euro. Det finns cirka 6 000 gjuterier i Europa, varav ungefär 70 % har färre än 50 anställda. Sammanlagt sysselsätter branschen omkring 260 000 personer.
Europa står för ungefär 12 % av den globala gjutgodsproduktionen.
Materialfördelningen inom den europeiska gjuteriindustrin ser ut så här:
- Gråjärn: 49,3 % av järn- och stålgjutgodset
- Segjärn: (ductile iron): 43,5 %
- Stål: 7,2 %
- Icke-järnmetaller: Domineras av lättmetaller (aluminium och magnesium) som står för 87,3 % av volymen
Ledande producentländer är Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien, Turkiet och i ökande grad Polen
Under de senaste decennierna har den europeiska gjuteriindustrin stått inför betydande strukturella utmaningar:
- Ökad global konkurrens, särskilt från Asien
- Höga energikostnader och känslighet för energimarknadens svängningar
- Strängare miljö- och klimatkrav från EU och nationella myndigheter
- Demografiska utmaningar, inklusive svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft
- Behov av investeringar i automatisering, digitalisering och materialutveckling
Många små och medelstora gjuterier har under denna period tvingats att lägga ned eller konsolideras. Samtidigt har överlevande aktörer moderniserat sina verksamheter och stärker sin konkurrenskraft genom högre teknikinnehåll och hållbarhetsfokus.
(Källa: CAEF 2023)
Den europeiska gjuteriindustrins utveckling 2023
- Makroläge:
Europeiska gjuterier verkade i ett utmanande klimat med högre räntor och svag global efterfrågan. EU:s ekonomiska tillväxt stannade vid cirka 0,8 %. - Total produktion:
- Järn- och stålgjutgods: 10,5 miljoner ton (-2,0 % jämfört med 2022)
- Icke-järnmetallgjutgods: 3,9 miljoner ton (+2,8 %)
- Totalt: cirka 14,4 miljoner ton inom CAEF-länderna.
- Största länder:
Tyskland, Turkiet, Frankrike, Spanien och Italien stod för 82 % av järn- och stålgjutgodset. - Marknadsutveckling:
- Ökning: Portugal (+5,8 %), Storbritannien (+2,3 %), Spanien (+2,3 %)
- Minskning: Finland (-12 %), Tjeckien (-19,1 %)
- Icke-järnmetaller:
Italien, Tyskland och Turkiet dominerade och stod för 62 % av icke-järnmetallproduktionen.