Miljöpåverkan och utsläppsminskning

Gjuteriindustrin är en verksamhet som förbrukar både energi och material – vilket innebär att den också har en miljöpåverkan som behöver hanteras med ansvar och långsiktighet. I Sverige har branschen under många år arbetat målmedvetet för att minska utsläpp, effektivisera resursanvändningen och ta hand om restprodukter på ett hållbart sätt. Det gäller allt från utsläpp till luft, vatten och mark till buller, damning och kemikaliehantering.

Miljöarbetet sker inom ramarna för en tydlig lagstiftning. Alla svenska gjuterier omfattas av miljöbalken och klassas som anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet. 

Det innebär krav på bland annat utsläppskontroll, egenkontrollprogram, dokumentation och miljörapportering. Branschen påverkas också av EU-regler, såsom Industriutsläppsdirektivet (IED) och de så kallade BAT-slutsatserna – som anger bästa tillgängliga teknik för respektive industribransch. För vissa större anläggningar tillkommer även krav enligt EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS).

Men lagkraven är bara en del av bilden. Det finns också en stark drivkraft inom svensk gjuteriindustri att ligga i framkant – både tekniskt och klimatmässigt.

Jämfört med många andra länder har svenska gjuterier mycket låga utsläpp av koldioxid per producerad komponent. Det beror bland annat på att den svenska elmixen nästan helt består av fossilfri el, att produktionen i hög grad baseras på återvunnet metallskrot, och att många gjuterier har korta och transparenta leverantörsled.

I en tid där allt fler kunder ställer krav på klimatberäknade produkter, spårbarhet och nettonollmål blir detta en tydlig konkurrensfördel. Många av gjuteriernas kunder – inom till exempel fordonsindustrin, energi och bygg – förväntar sig att deras underleverantörer aktivt bidrar till att minska klimatpåverkan i hela värdekedjan.

För att stärka detta arbete ytterligare pågår nu flera forsknings- och innovationsprojekt. Ett exempel är projektet CASTWELL – Sätt att skapa nettonoll-gjuterier, som drivs i samverkan mellan industrin, forskningsinstitut och myndigheter. Projektet kartlägger de största utsläppskällorna inom gjuterier och utvecklar tekniska och strategiska lösningar för hur branschen kan ställa om mot klimatneutralitet. Det handlar inte bara om teknikskiften, utan också om affärsmodeller och metoder för att beräkna och följa upp klimatavtryck på ett tillförlitligt sätt.

Som ett stöd i branschens klimatarbete har Svenska Gjuteriföreningen tagit fram en förenklad EPD-modell (Environmental Product Declaration), anpassad för gjuterier.

Syftet är att göra det enklare för företag att beräkna klimatpåverkan från sin produktion, identifiera förbättringsområden och kommunicera klimatdata till kunder på ett enhetligt och trovärdigt sätt.

Modellen är ett verktyg för att påbörja eller utveckla sitt arbete med klimatberäkningar – även för mindre företag som saknar resurser att ta fram fullständiga livscykelanalyser. Genom en gemensam metodik får branschen också bättre förutsättningar att visa upp sina styrkor och sitt förbättringsarbete i relation till andra produktionsländer.

Sammantaget visar detta att gjuteriindustrin inte bara kan vara en del av framtidens industri – utan också en viktig aktör i den hållbara omställningen.